Solskensnisse

Prefixet =




Stoppa sedan in bokstaven j efter fjärde bostaven
prefix.blogg.se
vi ses där, lycka till =)

ÄNTLIGEN!!  Efter säkert 30h+ så lyckades jag skriva ett program i cplusplus som läser orden från en textfil. Programmet läser in ord för ord, om ett ord förkommit mer än en gång så ska antalet gånger de kommit upp räknas upp.  Om ordet ej förekommit så ska ordet sparas i en annan fil, men i bokstavsordnig denna gång, alla ord som läses in skall också göras om till gemener. (T ex om ordet "VERSALER" läses så skall ordet göras om till "versaler"). När filen som programmet läser ifrån inte innehåller fler ord så skall alla ord visas på skärmen i bokstavsordnig samt hur många gånger varje ord förkommit. Ett ord för alltså bara skrivas ut en gång. Allt skall även skrivas ut högerjusterat så det ser snyggt och prydligt ut. Det enda jag har kvar nu är att "städa " upp efter all debugging jag gjort. Koden måste ju se fin ut också. Totalt blev det 170 rader kod, men ska kolla om jag kan banta ner på raderna. Det kanske finns onödiga funktioner i koden som kan tas bort.

Därav anledningen till min frånvaro från bloggen sen sist jag skrev. Allt har kretsat kring programmeringen. Jag har i alla fall hunnit med ett julbord med sektionen i skolan, det var en rätt kul tillställning. Det leder (o)sökt till att det är första december idag och det innebär julkalender =) . Ni kanske tycker att jag är för gammal för att se på sånt men då får ni andra tycka det, barnet inom mig lever fortfarande och det hoppas jag det gör länge till. Jaja nu kanske jag ska ta tag i städningen som jag inte hann med i helgen so long.

Är så glad att jag än en gång besegrade och överlistade c++.

Lördagskväll och jag har spelat lite gitarr så här på kvällskvisten. Idag har jag städat efter städningen passade jag på att gå ut lite och meddans golvet som jag moppade skulle torka i fred. Eftersom jag ska till Mexico i januari så var jag förbi polisstationen och Sjukhuset. Detta i syfte att kolla var de ligger så jag vet vart jag ska ta vägen till veckan när allt sånt ska fixas.  När jag kom hem kunde jag inte låta bli att programmera lite, hehe lite och lite, det blev typ 5h idag. Efter många trial and error fick jag min programkod att fungera. Nu kan den göra om alla stora bokstäver till små. Jag blev väldigt stolt när jag fick det att fungera. Men jag har Olof att tacka för det, han är så snäll och förklarar lite för mig.

Programmering kan liknas vid vilket språk som helst, man vet vad man vill ha fram när man pratar med någon men kan inte bygga upp rätt mening så personen i fråga förstår.  Det är så logiskt som det bara kan bli. Det gäller bara att veta hur man sätter ihop "orden" så det blir förståelig mening. Jag börjar kunna språket nu men det lär dröja innan jag kan det flytande. Här är den del av koden jag gjorde klart idag. Det tog typ 10h att fatta hur jag skulle skriva detta.

cout.setf ( ios::right, ios::adjustfield );

for(int x = 0; x < k; x++)

{

           string temp = "";

           temp_word = word[x];

           cout << "x är " << x << " och ordet är " <<;

           cout << word[x]<< endl;

           for(int n = 0; n < temp_word.size(); n++)

           {

                      temp += char(tolower(temp_word[n]));

           }

                      word[x] = temp;

           }

           for(int x = 0; x < k; x++)

           {

                      if(x == k)

                                 break;

                      cout << word[x] << endl;

           }

}

Idag blev det läsning i den supertråkiga ledarskapsboken (4h), usch vilken tråkig bok. Den är på 600+ sidor men det känns som man skulle kunna korta ner boken till 200 sidor, det står så mkt skit i den så hälften borde räcka om något. Det måste nog vara så att om framsidan är snygg så kan man räkna med att innehållet inte säger så mkt, men är framsidan ful så är insidan desto bättre. Alltså det man satsat på framsidan förlorar man på insidan, eller tvärtom. Det är nästan så att man kan dra några paralleller på tjejer, hehe. Närå bara skoja =). 

Under dessa 4h som jag läste kunde jag inte sluta tänka på programmeringen. Samtidigt som jag läste tänkt jag på hur jag skulle lösa en uppgift som jag krånglat med under hela gårdagen. Tillslut fick jag någon uppenbarelse och gick och satte mig framför en dator, och tro på fan, efter 5min och tre rader kod så funkade mitt program precis som jag ville.  Oj vad nöjder jag blev. Tänka om man skulle kunna få fler sådana där uppenbarelser, det skulle vara skoj. Jag tror endå att lösningen jag gjorde kan göras på ett enklare sätt, men det får jag fundera på en annan gång.

Nåja idag var det höstmöte med sektionen, mötet var lika tråkigt som den brukar vara. Alltså gissa vad hungrig jag var när jag kom hem vid 19:30 tiden. Jag slängde ihop några varma mackor och slängde in dem i ugnen, oj vad gott det blev, så nu är jag mätt och nöjd igen.

Märkligt det med programmering tycker jag, på ena datorn fungerar programmet som man gjort men inte på en annan dator. Jag har suttit under helgen och försökt lära mig hur en "struct" fungerar i c++.  Efter många timmar och många om och men gick jag till min examinator och frågade vad felet var med min uppfattning av structar. Efter att jag fick klarhet i detta så gick allt som på räls. Så idag började jag programmera vid 11, sen när en kompis fråga mig om jag skulle vara med på innebandy så hade klockan hunnit blivit 16. OJ! Vad tiden går när man har kul, jag trode aldrig att programmering skulle bli kul men det börjar faktikst bli det. Jag hann i alla fall få första delen i uppgiften att fungera. Men när jag skulle prova programmet hemma på min dator så fick jag ett fel och jag fattar inte alls varför.

Nåja så kan det gå. Det var i alla fall jättekul att spela innebandy. Men knäna måste ju ta ut sin rätt så jag spelade i en timme och sen var jag tvungen att avbryta. Hoppas jag kan spela igen nästa vecka i alla fall.  Nåja imorgon bli det nog lite ledarskaps läsning med. Jaja see ya!!

Jaha efter ett oanonserat sesångsuppehåll har jag kommit tillbaka till bloggen. Dagen började med en promenad, den var riktigt skön må jag säga, man han riktigt vakna till och fundera lite över vad man skulle hitta på under dagen. Men jag kom inte fram till att jag skulle göra något speciellt. Så det enda jag gjort idag är att spela tv-spel, men inte vilket tv-spel som helst. Spelet handlar till en början om en oskyldig kille vid namn Link vars resa genom Hyrile slätter, öknens sandstormar skogens mörka skuggor ska leda landet till fred och gröna skogar.  Zelda serien måste nog vara den bästa spel-serien som finns. Jag ryser varje gång jag utforkar ett nytt tempel. Just nu spelar jag Zelda - Twlight Princess, och just nu är jag i "Tempel of Time". Det är alltid något pussel som ska lösas innan man kan kliva in nästa rum.

Vi får väl se hur det går imorgon. Just nu har jag i alla fall fastnat redan efter första dörren.

Ja vad har hänt sen jag skrev sist? Nja det har inte hänt så mycket så ni som kanske om möjligtvis men troligtvis inte alls är något som helst intresserade har inte missat nått. Det är skönt att man inte har så mkt i skolan, just nu har jag "bara" tentan i c++ kvar innan jag ska göra mitt exjobb. Hoppas bara jag klarar av tentan när den går den 18de december. Men nu ska jag försöka hitta på nått att äta. Får väl se vad jag kommer fram till. Jag kommer tillbaka nästa gång.    

Jag vet inte men jag tror att det var sist jag skrev här sist, det var ett tag sen i alla fall. Anledningen eller kanske man ska säga anledningarna har vart många, närmare bestämt tre st.

Nu så här i slutskedet av vårterminen så är det många fester som ska avverkas under maj månad, jag är själv förvånad att jag klara av alla så bra som jag gjorde. Den första gick av stapeln 9 maj och det var årets första ute kravall och den var riktig rolig. Det tråkiga var väl att Melody Club spelade på den, men vafan inte för att jag stod där det var som tätast och hoppa runt, jag gillar inte sådan musik. Jag hade kul ändå på andra håll.

Den andra festen gick av stapeln 14 maj och den festen hette "Fyrfan", ni kanske undrar varför detta konstiga namn. Det är för att Y-sektionen fadderister anordnade den, och alla deras evenemang har något med Y i sig. Varför det slutade med "fan" kan nog var av den enkla anledningen att det bjöds det på 17 olika shots (fan vad många) och alla med olika smaker, det fanns även en visa till alla. Våran grupp var nio st men bara sju kunde komma. Detta innebar att 2*17 =34 extra shots skulle delas ut på oss sju + dom andra 17 som alla skulle få (fan vi fick lite till). Detta innebar för min del att jag skulle bli bjuden på 22 shots innan kvällen var slut. En efter en åkte ner, det var knappt att man hann med att dricka upp den ena så kom den andra. Jag blev själv förvånad över hur många jag klara av. Själv trodde jag att jag bara skulle klara av fem st men se på "fan" jag höll räkningen till 10, sen gick det inge bra att läsa texterna till visorna. Jag tror dock att jag drack 12 som mest. Men gör man som jag och en kamrat bredvid mig gjorde och tog varannan vatten så går det väldigt bra. kvällen fortsatte långt in mot sen timmarna och vi hade riktigt trevligt. Morgonen därpå ska vi inte prata om, men jag överlevde i alla fall haha.

Den tredje festen gick av stapeln 19 maj och den festen hette "Ughen" och gissa om det fanns fingerfärg så det räckte åt alla haha. Men vårat fadderi såg till att gå bland dom sista i spritspåret som ledde till själva festen. Detta för att så mycket fingerfärg som möjligt skulle vara slut. Spritspåret började med att samtliga grupper blev fastbundna med ett snöre var och alla dessa snören (i vårat fall nio st) knöts sen fast i en gemensam dunk, och vad som fanns i den dunken...ja det får ni gissa själva. Så ni kan tänka er hur det blev när alla ville dra åt olika håll. Haha det var riktigt kul.  Vi fick även en varsin biljett där man fick 6 öl/cider + 6 shots + mat + att spritspåret bjöd på en hel den drickbart och roliga aktiviteter. När vi väl kom fram till själva festen så bjöds det på mat och annat smått och gott igen. Kvällen slutade med att jag fick biljetter av de tjejer jag prata med under kvällen, dom sa att dom inte orkade lösa ut mer öl och det förstår jag, dom var rätt kalas och jag var nog rätt kalas själv om jag ska vara ärlig. Jag löste ut tolv öl innan jag gick hem, så nu behöver jag inte gå på systemet inför sista festen.  På vägen hem tog jag sällskap med en tjej som skulle gå samma väg som mig. Haha vi hade rätt roligt på vägen och då menar jag med skämt och allt prat om vad som hände under kvällen.

Haha det var de de, och nu är det den 20 maj.  Nu återstår bara en fest som heter Sommar-X som är den 30 maj men däremellan ska jag hinna med två saker. Först en tacksittning (21 maj). Det är en tacksittning för alla dom som varit med och jobbat som studienämndsordförande för sitt program, fast den blir inte så hård vad gäller alkoholintag (hoppas jag). Ni kanske inte tror det men jag ska hinna med en tenta också på lördag (24 maj).  Jo se på fan jag hinner med att plugga även om det är så mycket fester. Men sen bär det hem norröver.

Hur kul är det inte att sitta tillsammans och spela lite gitarr och sjunga? Jag älskar stämningen när man sitter samlade och bara är social, att man har en gitarr höjer ju bara stämningen ännu mer. Gitarr är en riktig stämningshöjare tycker nog de flesta, och att dessutom kunna sjunga är ju bara ett plus i kanten. Stränginstrument överlag är väldigt roliga har jag kommit fram till. Det var inte längesen jag köpte mig en gitarr och det måste nog vara ett av de bästa köpen jag gjort någonsin. Jag spelar på gitarren nästan varje dag och jag lär mig hela tiden något nytt, man kan säga att det är de köpet jag fått mest valuta för. Men inte nog med att jag har köpt en gitarr jag vill ha något mer. Hur många har inte sett en ukelele? Eller hur många kan inte låta bli att bli glad när man ser en ukelele,? En Ukekele låter ju så fränt också.  Som den är liten är den väldigt lätt att bära med sig överallt.

Dom är inte många i skolan men den finns en handfull som spelar och man kan inte låta bli att fråga om man får prova att spela lite. Inte för att jag kan spela på en ukelele, men jag vill ha en. Det är ju som med alla andra instrument, man kan inte lära sig om man aldrig ger det en chans. 

Innan jul gick det som det gick, tre tentor och två projekt skulle bli avklarade innan julen skulle firas. Projekten blev avklarade och nu var det bara en evig väntan på att resultaten från tentorna skulle komma. En efter en fick jag underkänt och tillvaron kändes inte så rolig längre. Vårterminen kom och för min del började tre nya kurser.

Som jag sagt förut var den ena kursen en projektkurs där vi skulle bygga ett mikrochip. Den andra var en kurs jag knappt kommer på vad den heter, men den heter i alla fall ANaloga och Tidsdiskreta tidsInvarianta Kretsar  kort sagt ANTIK och den tredje var fortsättningskursen på ekonomin. Tro det eller ej jag valde att läsa en fortsättningskurs på ekonomin fast jag tyckte att grundkursen var astråkig, det visade sig faktiskt att fortsättningskursen var mycket roligare än den första.

Veckorna gick och det blev tentaperiod. Två tentor skulle skrivas en, i fortsättningskursen på ekonomin och en i ANTIK kursen (projektkursen var det ingen tenta i). Jag bestämde mig för att offra påsklovet och även skriva de tre tentorna som jag missade innan jul. Till min fasa fick jag se att alla tre tentorna gick efter varandra i tre dagars följd, tisdag, onsdag och torsdag. Mina kompisar tyckte jag var för optimistisk med att tro att det skulle gå bra på alla tentorna. Jag beslöt mig endå för att motbevisa alla och visa att det vist går, det blev mer som en utmaning och jag blev väldigt peppad. Jag hade 10 dagar på mig att lära mig tre kurser på nytt. Dagarna närmade sig tenta dags, ibland kändes det tungt men jag ville inte ge upp. Efter att jag skrivit alla tentorna kändes det nervöst och jag trodde inte jag presterat nog för att klara dem.

Men där optimismen tar slut där tar hoppet över, eller borde det vara tvärtom? En efter en får jag reda på att jag klarat tentorna, ni kan inte förstå hur glad jag blev när jag fick reda på att jag klarat den sista tentan också som var grundkursen i ekonomi. Det var nämligen den som jag trodde blev ett fiasko. Det tog ett tag innan jag verkligen förstod vad jag gjort, inom 15 dagar hade jag skrivit fem (kan ni tänka er FEM) tentor och jag klara allihop och de med bravur. Så här efteråt kan jag bara säga till dom som inte trodde på mig att det går om man verkligen vill. Eller som Gunde brukar säga "Inget är omöjligt".

Veckan började med att jag köade för en biljett som jag inte alls behövde köa för.  För i egenskap av FuLing 07 så har ju jag förmånen att få komma in gratis på alla kravaller. Men som dum som jag var så tänkte jag inte på det. Jag köade från 09:30 på morgonen till 12 då biljetterna skulle släppas. Klockan 11 får jag reda på att jag inte behöver köa, haha men jag kunde ju hjälpa andra istället tänkte jag och stod kvar i kön och köpte 3 biljetter i alla fall. Nåja sen blev det torsdag och det enda som fanns i huvudet var Mora Träsk kravallen. Vi började med att förfesta hos grabbarna grus. Alltså vad kul det är nu när man börja behärska en gitarr, vi satt några och spela och sjöng. Med reservation för sångrösterna så lät det rätt bra med tanke på att vi alla var fulla. Jag hade aldrig spelat gitarr när jag var full med det gick relativt bra endå.

Kvällen började glida iväg mot kravalldags och vi började promenera mot Kravallen. Lita på att det var livat där inne, haha vad kul det är att se alla studenter både stå och sitta där framför scenen och göra olika rörelser i synk. Vi hoppad runt och viftade med armarna hit och dit. "Huvud axlar knä och tå" osv... Haha ja det blev en väldigt lyckad kväll. Men när jag skulle hem så hände det som inte fick hända. Det började med att jag sätter mig på cykeln och börjar bege mig hemåt. När jag kommer till sista backen börjar det gå lite trögt men jag skulle upp för backen. Då hör jag nått som knakar till, AJJJJJJJJ som FAAAN! och hela livet passera revy för en stund. Jag kliver av cykeln och börjar knata med cykeln. Eftersom det är något som tar emot  går lite sakta ett tag. Jag kollar ner mot tramporna för att se vad som häntt. Inget syns men efter ett tag så ser jag att något har gått av, och något släpar mot marken. Faaaaan tänkte jag och to upp den och kollade på den. Nu kan jag ju absolut inte cykla mer. Jag tog med mig den hem för att konstatera att det verkligen hade gått av. Det visade sig att den hade rostat sönder och nu låg den där med ändarna helt skilda från varandra. Undra om den går att laga? För annars kan jag ju inte cykla mer. För inte kan väl cykla om man inte har en kedja? Min kära miltärcykl har gått genom mycket så det här ska nog också gå att fixa. So long all

Sömnen började gå mot sitt slut och rätt vad är är det något som plingar till. Jag vaknar och ser att klockan tycker att det är nog med sömn för min del. Det första jag tänker på och kommer på är att jag ska tillbringa en hel dag i skolan med 3:orna. Hmm undrar hur det ska gå? Efter allt det där man brukar gör på morgonen sätter jag mig i bilen. När jag kommer fram till M så börjar vi gå till skolan. När vi avverkat vår lilla promenad kommer vi fram till skolan. Det första M visar mig är den plats hon brukar hänga av sig sina kläder, och sen gick vi in till klassrummet. Hon pressenterar mig för sin lärare S. Sen visar hon mig sin bänk och allt som finns i klassrummet. Sen satte vi oss i den ring som alla barnen skapar på morgonen.  Det allra första som händer i ringen är att jag får pressentera mig för klassen. Sen fick alla säga en varsitt siffra på engelska i tur och ordning.  Så klantig som jag är så säger jag "twelve" när jag egentligen skall säga "ten" haha undrar vad dom tänkte då? När allt det roliga i ringen tog slut började första lektionen och det var historia. Dagens tema var dinosaurier. Det var kul att höra hur barnen trodde dinosaurierna dog ut. Vissa hade teorin om att maten tog slut och andra trodde att massa andra dumma dinosaurier åt upp alla ägg, och tillslut föddes det inga fler dinosaurier. Måste säga att den sista teorin var lite rolig. En blyg liten flicka som satt i ringen räckte upp handen och fick sista ordet. Hon sa att en stor varm sten ramlade ner från himlen och dödade alla dinosaurierna. 

Tillslut blev det rast och lita på att alla barnen drog i mig. Killarna ville att jag skulle vara med på fotboll och flickorna ville att jag skulle vara med och hoppa hopprep. Jag delade upp det hela och deltog i båda aktiviteterna på varsin rast, och alla blev nöjda och glada. Innan dagen tog slut skulle vi ha något som hette fredagskul, och detta hade fyra av barnen planerat. Vi hade en lek där man satt på stolar i en ring och man fick en varsin årstid. När lekledaren sa den årstiden man hade så skulle man så snabbt som möjligt byta till en annan stol. Jag vet egentligen inte vad leken gick ut på. Det var ju inte så att det fanns en stol mindre. (man måste nog vara 10 år för att förstå vad leken gick ut på). Men men det var skönt att få springa runt lite inomhus. Det allra sista vi gjorde var att sjunga en sång på engelska som jag inte kommer ihåg nu. Men barnen sjöng den jättebra. Jaha det var allt för denna gång.

Det var jättekul att få se hur det var i lågstadiet. Där finns det inte så mycket bekymmer som man råkar ut för när man är äldre, men det tråkiga är ju att barnen kan vara väldigt elaka mot varandra vid den  här åldern. Jaja men nu är jag 13 år äldre än dom och gör min sista termin till hösten. En intressant fråga är ju vad alla dom där treorna gör om 13 år. Ja vi får väl vad som händer.

Diss 1

Asså vad trött jag blir på folk som lämnar sina sopor utanför sin lägenhetsdörr. Dom har typ 30 m till soprummet, men bekvämligheterna tar över stanken ibland. Asså det är ju inge kul när det luktar illa inne i lägenheten men tänk om alla skulle ställa ut sina sopor?? Då skulle det ju stinka fan i korridoren där alla går. Nej dom får fan ta och rycka upp sig och gå dom där extra 30 metrarna tycker jag. Orkar man inte gå dit så kan man ju i alla fall behålla skräpet inne hos sig tills man har vägarna förbi soprummet. För det är väl ingen annan som vill lukta på andra s soppor. Jag brukar ta vägarna förbi soprummet på morgonen när jag går till skolan och då är det ju bara att släpa med sig sin soppåse och slänga den.

Diss 2

En annan sak som jag tycker är lite dumt är att vissa släpar in sina cyklar och ställer dem precis utanför lägenhetsdörren. Vist man kanske är rädd om sin lilla tvåhjuling, eller kanske så kanske man inte vill att låset skall frysa under natten. Men herregud det finns ju särskilda hus för cyklar i så fall. Tänk om alla skulle släpa in sin cyklar och ställa dem utanför sina dörrar? Då skulle det bli trångt och skitigt som fan.

Hiss

Mina gitarrböcker har verkligen gett mig mycket kunskap om hur man tar nya ackord och hur man sätter ihop dem så det bildar små låtar. För några dagar sedan började jag på min andra bok, den verkar lite krångligare men det ska nog gå vägen det också. Det första i boken är en del om hur man gör olika basgångar mellan ackorden. Jag har lärt mig två st hittills, men är inte så snabb på dem än.

Det är lördagkväll igen och jag sitter med gitarren i högsta hugg. Melodifestivalen går på högvarv och börjar gå mot sitt slut. Något mer som börjar gå mot sitt slut är skolan. Denna termin är nämligen den sista på utbildningen, men som det ser ut nu kommer jag vara kvar en termin till. Dom flesta kommer att göra sitt exjobb nu i vår men jag väljer att skjuta upp det till hösten.  Jag sitter här ännu en kväll helt ensam, men det roliga är att jag har min gitarr och det gör att jag inte känner mig göra lös i alla fall. Jag menar varför inte lära sig lite gitarr meddans man kollar på tv.  Oh ja just det jag lovade ju att jag skulle visa vad det var som vi jobbat med, och som tagit sån tid.  Bilden finns nedan. Chipet har en yta på 2.1mm x 1.77 mm (millimeter). I detta chip har vi lyckats koppla ihop 8500 transistorer. Vet inte om jag ska gå djupare in på vad vi gjort, gissar att det blir oförståeligt en då. Chipet kan i alla fall programmeras på olika sätt och lagra och hämta saker från ett minne som finns i chippet (minnet byggde inte vi).  Jaja nu orkar jag inte skriva nått mer här för idag. Jag återkommer nästa gång. Adios