Solskensnisse

Där stod han och väntade på att rödljuset skulle slå om till grönt.  Vad långsamt tiden går tänker han meddans han står där och vänta. I öronen hörs musiken slå mot stigbyglarna. Blicken rör sig sakta uppåt mot himlen, solen syns inte men reflektionen av den gör himlen alldeles skär, så där skär som den bara kan bli vid den här tiden på dygnet. Meddans han tittade uppåt mot himlen började tanken komma upp. Bakom denna himmel döljer sig stjärnor av alla de slag. Då från ingenstans kom stjärnbildern "stora karlavagnen" fram i tankarna och tillsammans med karlavagnen dök talet sju upp. Under tiden som sju dyker upp slår ljuset om till grönt och pojken kan fortsätta sin lilla vandring. Musiken dånar och glad i hågen sjunger pojken med i texten. Han tänker samtidigt på alla människor som hör honom sjunga men det struntar han i, men inte helt. När folk närmar sig fortsätter han sjungandet genom att mima till texten. Vägen han går på är full av bilar och bussar som åker åt alla möjliga håll och kanter. En ny tanke dyker upp, vart är dom på väg? En buss stannar till precis framför den vandrande pojken. Tre människor kliver av, två av dem bär på en ryggsäck den tredje går med rullator. Alla tre ser ut att vara nöjda för dagen och går med rask takt mot det som dom har som mål. Personen med rullator går det lite saktare för, men varför ha bråttom? Man hinner ju fram en då. Vart är alla på väg? Kanske kan det vara så att de har slutat för idag och är på väg hem från sina jobb?

Nästa rödljus hinner inte slå om till rött så vandringen fortsatte utan uppehåll. Klockan fortsätter ticka, det är precis som visarna försöker hinna ifatt varandra, men det visar sig att kampen håller på i all oändlighet.

I sin lilla vandring går han förbi ett bageri. Då dök ordet palindrom upp. Palindrom ja, det är ett ord där ett ord blir samma oavsett från vilket håll man läser det från. Varför ordet palindrom dök upp kan han inte komma på, det kan ju vemsomhelst se att "bageri" inte är ett palindrom. Vandringen fortsatter mot en rondell, en rondell som alltid varit svårt att placera i pojkens huvud, men nu stod han där och han lär nog inte glömma dess placering på ett tag.

Meddans mörkret börjar falla på plats försvinner den fegaste av dem alla. Den som bara gillar värme och solsken. Varför ska den närmaste vän man har bara försvinna helt spårlöst sådär så fort mörker och hotande skyar kommer? Ja det har väl något med fysikens lagar att göra tänkte han och fortsatter. Vandringen börjar komma mot sitt slut, lite längre bort syns ett blott sken. Med sina korta steg närmar han sig skenet och det visar sig vara en bensinmack. Då inser han att han har drygt 1 kilometer kvar till vandringen är fullbordad.

Musiken dånar i öronen och läpparna rör sig med den. Den kalla luften börja tränga genom den t-shirten som han under den öppna jackan, så han stannar upp och drar upp dragkedjan och fortsätter sedan mot målet. Hungern börjar göra sig mer påträngande. Nu är det 500 meter kvar, doften av pizzerian till höger får magen att kurra till. Inte långt kvar nu och han kommer på att det ska bli spaggeti och köttfärssås till middag. Han kollar upp mot himlen en sista gång, och långt långt där borta syns ett vitt sken, kan det vara polstjärnan? Ja det vet man aldrig sen gick han in i huset och lägenheten och påbörjar kvällsmaten.

"Om du tänker för länge på nästa steg,
kommer du att tillbringa livet stående på ett ben."

Så gick det med det/Solskensnisse